söndag 6 november 2011
Är så tacksam över alla fina människor jag har runt mig men det finns inget jag önskar mig hellre än att min morfar ska komma tillbaka. Om bara för en timma. Jag vill ha hans stora armar om mig, höra hans skratt. Han var så stolt, stolt över oss alla. Och vi var så stolta över honom. Min morfar den finaste människan, våran kämpe.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar